"Svartsjuka förgör och förstör"
Har du i hemlighet letat igenom din partners fickor någon gång? Har du kollat din pojkväns sms medan han är i duschen? Ringer du hem till din frus väninna för att vara säker på att det verkligen är där frun befinner sig?
– Sluta leta, börja leva, säger Elizabeth Gummesson som skrivit den nya boken ”Svartsjukeakuten” (Forum).
Där går hon igenom olika former av svartsjuka, och tipsar om hur man ska hantera andras svartsjuka och steg för steg bli fri från sin egen. För det finns inget gott i den sjukan, anser hon.
– Svartsjuka har med rädsla och inte med kärlek att göra, säger Elizabeth Gummesson. Det tragiska är att den som är mycket svartsjuk av rädsla för att förlora sin älskade, riskerar att göra precis det genom sitt destruktiva, kontrollerande beteende.
Svartsjuka brukar förknippas med låg självkänsla och något ligger det väl i det, menar Elizabeth Gummesson. Samtidigt är det inte hela förklaringen. Dålig självkänsla leder inte automatiskt till svartsjuka, även om de flesta som är överdrivet svartsjuka troligen saknar god självkänsla, säger hon.
Redan hos små barn ser man tecken på svartsjuka – är det inte egentligen en ganska ”normal” och naturlig känsla?
– Det finns säkert ett slags biologisk grund för svartsjuka. Precis som i djurvärlden bevakar vi människor våra revir och vill säkra vår avkomma, säger Elizabeth Gummesson.
– Fast det där känns rätt primitivt. I dag borde vi veta bättre. Många tror att svartsjuka är obotligt, att det inte går att göra något åt. Jag vet att man kan lära sig att släppa sin svartsjuka, framför allt genom att lära sig att kommunicera sina känslor och behov bättre.
Många vill inte erkänna att de är svartsjuka. Känslorna kan vara löjeväckande och pinsamma. Men svartsjuka kan också vara farlig, till och med dödlig. Förra sommaren mördades 15-åriga Therese av en 16-årig pojke i södra Stockholm. Motivet ska framför allt ha varit svartsjuka från pojkens lika unga flickvän, som var upprörd över att Therese och hennes pojkvän hade flirtat några veckor tidigare. Bakom partnervåld och mord på närstående finns inte sällan svartsjuka som gått över styr.
– Svartsjuka förgör och förstör, säger Elizabeth Gummesson. Även när det inte handlar om våld kan svartsjukans konsekvenser bli förödande. Svartsjukan gör dessutom ont, som ett öppet sår, den plågar både den svartsjuke och föremålet för svartsjukan. Och skammen över hur man betett sig under svartsjukans inflytande kan ta många år att komma över.
Svartsjuka finns inte bara i parförhållanden. Det förekommer även mellan vänner, och mellan till exempel kolleger, säger Elizabeth Gummesson – och i familjer, som mellan syskon i alla åldrar. I familjer kan man också stöta på den mest tabubelagda svartsjukeformen av alla – vuxnas svartsjuka mot barn. Störst svartsjukerisk finns i ”plastfamiljer”, menar Elizabeth Gummesson.
– Separationer kan göra både vuxna och barn mindre trygga och mer mottagliga för svartsjukekänslor
Källa; www.Dn.se
Själv kan jag tycka ibland att svartsjuka är lite gulligt (missförstå mig inte nu) inom rimliga gränser. Man får verkligen bekräftat att sin partner älskar än. Dock menar jag typ om t.ex killen blir lite sur för man ser någon bra film med någon het kille i som slänger av kläderna hit och dit. Oftast leder 'riktigt' svartsjuka till att förhållandet dör, eftersom ingen vill vara tillsammans med en kille/tjej som är helt besatt och ringer 20 ggr på en kväll, och inte litar på sin partner. Vissa kanske tycker det är gulligt men själv blir jag grymt irriterad över sådant. I början kan det vara charmigt, men sedan förstår man att det är så för att partnern inte litar på än, och då tar ifal jag illa upp. I ett förhållande måste man kunna lite på varandra, och det kommer aldrig funka om man springer omkring och misstror sin partner.
Är din partner svartsjuk? Gör testet här! http://www.psykologitest.se/test/svartsjuka.php
